Varför jag skaffade båt? och hur långt vi kommit.
Ja varför inte? Jag har alltid tyckt om havet och båtar, och det har väl antagligen så länge jag kan minnas funnits någon vilja att ha båt. Jag och min flickvän träffades förra sommaren, våran första vecka förälskade vi oss i varandra under ett seglaräventyr på en väns lilla stortriss. Efter det fanns det väl bara en väg att gå... Vi började prata lite lätt om att skaffa segelbåt någon gång i slutet av vintern, i början av maj hade vi bestämt oss för att satsa och 29:e la vi handpenning på våran vackra Snorpan. Precis innan hade vi varit och tittat på en Ohlson 22 och varit riktigt nära att slå till, men tack och lov så gjorde vi inte det utan istället blev det en RJ:a med högst spartansk inredning och i behov av mycket kärlek.
Så fort vi skakat hand med tidigare ägare så började det planeras vad som skulle fixas, vad vi skulle prioritera och hur vi skulle finansiera det hela.
Jag åkte ut till Bullandö marina (Snorpans hemmahamn) redan dagen efter och försökte skaffa mig en känsla för båten, sorterade lite saker och fotade. det blev även en liten tupplur i sittkojen innan jag for hem igen.

jag vilar lite i sittbrunnen
På Kristi himmelsfärd åkte Jag och Robin ut tillsammans med min bror, vi började med att slipa, skrubba och olja den utvändiga teaken, sen blev det lunch i sittbrunnen. Efter att maten sjunkit ned gick vi till handlarn på Bullandö marina och köpte ett par självutlösande flytvästar som blåser upp sig om man faller i plurret.
Vi upprepade proceduren på söndagen samma helg, jag och brorsan slipade och Robin började med att göra rent träplanken som legat på sittbrunnsdurken, något som visade sig inte var helt lätt. vi upptäckte också att det var stopp i självlänsen, så vi måste komma på något finurligt sätt att lösa det på, någon som har några tips? Villiam lämnade mig och Robin själva tidigt på kvällen och vi fortsatte en stund med jobbandet innan vi gick bort till Bullandö krog och tog ett glas, den verkar supermysig och det finns helt klart en chans att man både avnjuter någon måltid och sänker ett par kalla där i sommar.
igår åkte jag ut igen ett par timmar, oljade listerna i sittbrunnen och handtagen (heter säkert något annat på båtspråk) på rufftaket. Jag slipade också dörren till ruffen och började olja den. Den var ordentligt törstig och jag tror nog att den aldrig blivit oljad förut, jag hann med tre lager och den behöver nog ett par till innan jag är nöjd.

Ruffdörren får sitt första lager teakolja

Dörren efter tre lager olja
Sen uppfann jag en specialborste för att kunna skrubba mellan plankorna i sittbrunnsdurken (durk är golv på båtar)
av två matknivar, ett par decimeter silvertejp och en sönderklippt skrubbsvamp. Tyvärr råkade jag klippa mig i handen när jag skulle klippa till svampen och upptäckte då att vi inte hade några plåster i båten, det måste införskaffas pronto! Nästa båtbesök blir förhoppningsvis imorgon, då ska jag olja dörren ett par omgångar till, ge mig på dörrkarmen och eventuellt sätta i sikaflex (nåtmassa) i sprinorna mellan teakplankorna, måste bara komma till Clas Ohlsson i såna fall.

Min fantastiska uppfinning och plankorna som ska skrubbas.

Den inte alltför svåra skadan jag ådrog mig under arbetet...
Så fort vi skakat hand med tidigare ägare så började det planeras vad som skulle fixas, vad vi skulle prioritera och hur vi skulle finansiera det hela.
Jag åkte ut till Bullandö marina (Snorpans hemmahamn) redan dagen efter och försökte skaffa mig en känsla för båten, sorterade lite saker och fotade. det blev även en liten tupplur i sittkojen innan jag for hem igen.

jag vilar lite i sittbrunnen
På Kristi himmelsfärd åkte Jag och Robin ut tillsammans med min bror, vi började med att slipa, skrubba och olja den utvändiga teaken, sen blev det lunch i sittbrunnen. Efter att maten sjunkit ned gick vi till handlarn på Bullandö marina och köpte ett par självutlösande flytvästar som blåser upp sig om man faller i plurret.
Vi upprepade proceduren på söndagen samma helg, jag och brorsan slipade och Robin började med att göra rent träplanken som legat på sittbrunnsdurken, något som visade sig inte var helt lätt. vi upptäckte också att det var stopp i självlänsen, så vi måste komma på något finurligt sätt att lösa det på, någon som har några tips? Villiam lämnade mig och Robin själva tidigt på kvällen och vi fortsatte en stund med jobbandet innan vi gick bort till Bullandö krog och tog ett glas, den verkar supermysig och det finns helt klart en chans att man både avnjuter någon måltid och sänker ett par kalla där i sommar.
igår åkte jag ut igen ett par timmar, oljade listerna i sittbrunnen och handtagen (heter säkert något annat på båtspråk) på rufftaket. Jag slipade också dörren till ruffen och började olja den. Den var ordentligt törstig och jag tror nog att den aldrig blivit oljad förut, jag hann med tre lager och den behöver nog ett par till innan jag är nöjd.

Ruffdörren får sitt första lager teakolja

Dörren efter tre lager olja
Sen uppfann jag en specialborste för att kunna skrubba mellan plankorna i sittbrunnsdurken (durk är golv på båtar)
av två matknivar, ett par decimeter silvertejp och en sönderklippt skrubbsvamp. Tyvärr råkade jag klippa mig i handen när jag skulle klippa till svampen och upptäckte då att vi inte hade några plåster i båten, det måste införskaffas pronto! Nästa båtbesök blir förhoppningsvis imorgon, då ska jag olja dörren ett par omgångar till, ge mig på dörrkarmen och eventuellt sätta i sikaflex (nåtmassa) i sprinorna mellan teakplankorna, måste bara komma till Clas Ohlsson i såna fall.

Min fantastiska uppfinning och plankorna som ska skrubbas.

Den inte alltför svåra skadan jag ådrog mig under arbetet...
Kommentarer
Trackback